Är det ok att använda krig för att vinna väljare?
Jag kom på en idé om blockpolitiken som jag inte har några vetenskapliga belägg för, om det är någon som opponera sig så får de göra det. Under 60 och 70 tal samlades människor runt idén om att USA inte skulle kriga mot Vietnamn. Detta ämne upprörde många människor och var ganska enkelt att skriva under på (än mer idag med facit i hand). De opponerande var då proamerikanska för att Amerika var en symbol individualism och frihet och inte minst motpolen till kommunism och därmed försvarade man deras förehavande i krig.
Men varför måste denna uppdelning bestå än idag? Varför måste borgligheten fortsätta vara NATO-vänliga och vänster mot alla krig som finns?
Att vänstern är mot allehanda krig förstod jag idag när jag såg Johan Lindhals blogg och hans kamp mot krig. Om man vill representera de som anser sig själva som svaga i samhället så kan man visa sitt engagemang för de svaga genom att visa solidaritet mot självklara grupper som krigsoffer eller svältande i Afrika. Samtidigt är man inte tillräckligt rak i ryggen för att ha solidaritet för de som påverkar den egna välfärden negativt som byggarbetere i Polen som kommer till Sverige och tar arbetstillfällen. Självfallet så är kampen för de mindre gynnade viktig, men det är fruktansvärt lågt att nyttja detta förhållande och att inte se till reella förhållande och ibland oundvikliga konsekvenser och framför allt inte vara konsekvent genom att använda en selektiv solidaritet som passar egna intressen.
Vad beträffar högermänniskor så verkar de har fastnat i sin okritiska hållning till USA och NATOS upprepade övergrepp på andra stater och deras handelspolitik på grund av rädsla för att bli anklagad som en förespråkare för vänstern. Vidare så verkar konsekvent handel sudda ut moraliska betänkligheter, som t.ex (ett bland otaliga) att USA blundar för Turkmenistans enmansstat och dess konsekvenser så länge de säljer olja till väst.
Vi lever i ny tid med nya problem och nya utmaningar, kan man inte släppa detta historiska förhållningssätt och gå vidare?
