Publicerad 2007-09-01 22:09:20 i Personligt
Trots att jag har längtat och varit otålig så har vardagen fått tiden att flyga förbi till detta ögonblick 08:10 då jag fick se ett nytt liv komma till världen, vår dotter Rebecca. En guldklimp på 3772g och som utsträckt är runt 52cm lång. Lian har gjort ett fantastiskt arbete på 37 timmar och som vi båda med glädje (och smärta) har gått igenom.
Välkommen Rebecca till vår familj.
Publicerad 2007-08-21 23:31:58 i Personligt
Nu när jag börjar bli klar med lägenheten är det dags att ta tag i nya projekt. Det som är så skönt i början av projekten är att man har en så optimistisk intsällning till hur enkelt och roligt det kommer vara hela vägen och inte minst att det är snart är gjort. Naivitet är människans bäste vän, annars skulle inte mycket bli gjort. Så nu är det bara välja o vraka mellan alla projekt man drömer om.
Det ska bli kul att läsa denna text i vår :)
Publicerad 2007-07-27 11:47:11 i Personligt
Det har varit en fantastik upplevelse att få vara delaktig i ett scoutläger med ca 16000 deltagare och 2700 funktionärer. Jag som funktionär hade hand om en scout. Lägerledningen delade in scouter i small, medium och large, jag har en kategori till, extra small d.v.s. Marcus. Att sova i tält med en gravid fästmö och en Marcus var förvånansvärt bekvämt. En fördel är att man inte behöver ställa någon klocka. Man vaknar antingen av de övriga 160 barnen i familje-funk byn eller att solen bygger om tältet till en bastu.
Publicerad 2007-07-27 11:36:41 i Personligt
Nu är det inte många dagar kvar tills jag är klar med lägenheten. När jag nu är klar så har jag att välja mellan:
- Måla fönsteroder
- Måla vindbrädor
- Lägga om gångplattor.
- Drenera garaget.
- Göra rent tegel på tak.
- Nya golv i huset
- Nytt kök
- Nytt badrum
- Rensa träd som växer mot huset.
- Massa andra punkter som jag inte tänker på lika ofta.
Men det är skönt att veta att jag inte står utan syselsättning :)
Publicerad 2007-03-08 18:07:35 i Personligt
För ett år sedan flyttade jag in i vårt nya hus. För att dryga ut kassan en aning så bestämde vi oss att hyra ut en del av fastigheten. Så det var bara till att börja bygga. Tidsplanen var att försöka hinna klart till augusti. Då jag aldrig tidigare har byggt en lägenhet så var självfallet tidsplanen preliminär. Augusti passerade dock med gott hopp att bli klar i slutet på september. September passerade med mindre gott hop om att bli klar i oktober. Nu består inte livet bara av att snickra så jag bestämde mig att dra ner på tempot. Det var ett bra beslut så att en hinner med att vara social o så. Den nya tidsplanen var januari, väl tilltagen tänkte jag. I december var det omvänd ordning d.v.s inget snickrande. Tillvaron hade förändrats av två orsaker. Min vän Fredrik gav mig ett testkonto i World of Warcraft (jag skyller igenkligen inte på honom, jag vill testa ett spel som engagerar 8 000 000 människor) samt att Julen har sinna bestyr. Så passerade Julen och nyår. I januari var jag mest tröt p.g.a. wow men jag lyckade snickra ändå tack vara min far som håller tempot uppe. Nu i mars börja snickeriet ta fart igen (mindre wow spelande) men nu hade jag lärt mig att inte vara allt för optemistisk när det gäller tidsplanner så nu är målet Augusti (2007). O detta käns klokt då det uppenbarligen tar mycket längre tid än vad jag kunde föreställa mig.
Publicerad 2007-02-21 23:42:56 i Personligt
Eller som det hette förritiden dagmamma. Det är inte utan ångest som man kommer till den dagen en inte längre är den som är mest närvarande med Marcus på hans vakna tid. O saken blir inte bättre av att killen gråter när man lämnar honom, och är skitsur på mig när man kommer och hämtar honom. Till min tröst så går detta över på en minut efter jag har lämnat och han förlåter mig ganska kvickt när jag hämtar honom. Man är själv säkert en jättetrevlig kille, men andra barn och utbildad personal är hyggligt bättre på att roa små barn och ge dem en pedagogisk miljö och det är nog inte så dumt.
Ja ja snart är de nya rutinerna är på plats och detta är en vardag. Marcus kommer säkert bli skitsur när jag ska hämta honom, men denna gång för att han inte vill åka hem.
En glad kille som utforskar fenomenet snöPublicerad 2006-12-28 10:25:40 i Personligt
Vilken underbar jul. Så många trevliga släktingar och vänner som vi har träffat gör en till en mycket glad och tacksam person. Jag vill även passa på att tacka för alla presenter som jag och min familj har fått. Marcus behöver numera inte gå naken eller med för korta kläder.
Jag har inte tillgång till bra bilder just nu, men jag ska göra ett nytt försök att ladda upp bilder på Marcus.
God Jul och gott nytt år.
Publicerad 2006-09-01 23:31:34 i Personligt
En grymt bra film. 4 frolingar av 5.
http://imdb.com/title/tt0446476/Publicerad 2006-06-29 01:07:02 i Personligt
Jag är hemma och snickrar och Marcus är på Räfsnäs med Lian... Dåligt val!
Publicerad 2006-05-17 00:33:24 i Personligt
Supprise.. Jag växer och blir stor, snart som Pappa, ett par decenier till så är jag ikapp! Inte tror ni att jag kommer vara så här liten för alltid. Pappa säger att han ska ge mig antiväxthormoner så att jag förblir liten, men de får han inte, för jag vill oxå bli stor. Jag kan vända mig åt ena hållet och håller på att träna åt det andra, men det är inte så lätt, ge mig ett par veckor till så fixar jag det.
Marcus fundrar vad det är för pryl som Pappa fipplar med, en kamera. Publicerad 2006-05-17 00:16:05 i Personligt
Vi har fått ett antal Pixiböcker, små böcker med diverse texter och illustrationer. I synnerhet var en av dem uppseendeväckande, Dockfesten av Yvonne Perrin. Den handlar om lilla Johnny som ska sova, men först ska han städa dockhuset. Det är spännande må du tro för här börjar resan till ett dockland där det ska bli en dockfest i dockstaden. En bra story tills essensen kommer fram, "Neger-Sam" stjäl av de andra dockorna och han ska uppfostras. "-Bli inte arg, grät Neger-Sam. Jag vet att jag är en elak negerdocka, och ingen tycker om mig", lyder det när de kommer på att Neger-Sam stjäl. När det uppdagas att Neger-Sam har tagit Nalles armar vill nalle ge Neger-Sam ett kok stryk men han har inga armar och kan således inte slå Neger-Sam, då utspelar sig följande "-Behövs inte, skrattade Judy och pekade på Johnny, som just gav Neger-Sam ett kok stryk! Nalle började också att småskratta!".
Otroligt att det fanns en tid då man seriöst tryckte sådana barnböcker?!
Denna bok får 0 Fröling av 5.
Publicerad 2006-05-09 00:13:12 i Personligt
Äntligen är värmen kommen. Genast börjas det klaga på hur varmt det är. Var finns parasollet? Är det ok att dra ner rullgardinen så att solen inte glänser i skärmen. Trots detta så är det glädjande att se naturen grönska sprider sig, se hur ens bleka hy bländar omgivningen och sakta tar färg. Vad trevligt det är att se alla grannar komma ut och påta i sina trädgårdar. Alla mänsiskor som tar fram grillen och äter kvällsmålet med familj och vänner. Så mycket glädje vår sol kan skänka oss. Vist orkar man lite extra när solen tittar fram. Det bästa med allt är att jag är delvis pappaledig och kan få njuta av detta vakra väder med Marcus.
Marcus är numera riktigt knubbig vilket han ska vara. Han går numera gå under namnet tjockis. Det gillas dock inte av Lian. Men hon kallar o andra sidan honom för fislort. Han kommer inte få det lätt. Jag har lovata mig själv att lägga upp nya bilder, har dock inte hunnit med, det får bli under veckan.
Publicerad 2006-04-07 00:23:53 i Personligt
Ibland har jag verkligen noll koll. Lian har upprepade gånger sagt att hon ska på scoubojtläger i helgen. Men det var inte för än idag som jag insåg vilken omfattning. Jag tänkte att det var ett läger för kvällen. Lian har pratat om att det var någon scoutövernattning i vår. Det är inte vår ännu så det är säkert långt till dess, tänkte jag. Men det är från fredagseftermiddag tills lördagskväll. Det innebär att jag ska ta hand om Marcus själv i ett helt dygn. Vilket även det slog mig, hur ska det gå? Säkert bra men jag har inte varit hemma så länge själv med honom så det lär bli en ny erfarenhet. Att jag inte har uppfattat vad som har sagts beror även på att jag själv har planerat att beskära träden i helgen. Det är ett projekt som kommer att ta mycket tid och vilket innefattar att någon annan tar hand om Marcus under tiden. Lian har inte opponerat sig mot att beskära några träd. I mitt tidsschema är hon då inte borta från fredag till lördagskväll. Men om jag hade lyssnat och inte haft kalenderdyslexi så har hade min planering säkert gått bättre.
Publicerad 2006-03-27 00:19:00 i Personligt
Äntligen har vi flyttstädat. Mycket tack vare mina föräldrar blev vi klara idag. Om ni läser detta vill jag ger er ett stort tack. Det är jätteskönt att få detta överstökat. Det är inte roligt att städa något som vi aldrig mer kommer att se. Vi hoppas dock att det är till glädje till den nya ägaren. Marcus var med till sitt spädbarndomshem och hjälpte till på sitt sätt genom att ligga ner och se söt ut och jollra ibland.
Jag var på jujutsuträningsläger i helgen som var mycket givande. Vår soke Hans Greger (stilchef för Jujustu Sverige) kom till Västerås och höll 5 träningspass på lördagen. Alla passen handlade om grundtekniker. Det är intressant att man kan lärara sig så mycket mer om 6 grundtekniker som jag har tränat i 3 år. Jag antar att det inte utan anledning att det ta tid att gradera till svart bälte.
I veckan var Marcus moster Marianne på besök (undrar om det är sunt att se världen ur Marcus perspektiv) vilket var roligt. Dock var jag något trött och inte supersocial, men det tror jag att Marianne kan stå ut med.
Marianne och Marcus visar solt upp sina FSM t-shirts.
Publicerad 2006-03-18 18:55:57 i Personligt
Äntligen har vi flyttat. Numera har vi en övernattningslägenhet i 13 dagar till. Fast det kanske inte behövs då lägenhet är mindre än 500 meter från huset. En intressant sak med att flytta är (för dem som inte gör det så ofta) att man drastiskt ökar mängden beslut som ska fattas på en mycket kort tid. Jag och Lian har åsikter om det mesta och vill båda ofta ha sista ordet i frågor. Det gick väldig bra när vi hade gott om tid till detta. Numera är det snabbförhandlingar som gäller om vi ska komma någon vart. Dock är det roliga förhandlingar då det är angenäma problem.
Marcus (i åkpåsen) och Lian.
En reflektion som jag redan har angående Marcus är "Var tog alla dessa veckor vägen? Plötsligt är han två månader och inte alls så liten längre". Jag antar att detta resonemang kommer att fortsätta, fast veckor byts till år.
Nu skriker Marcus...
