Håkan Fröling - En myra i cyberrymden

Äntligen är hela familjen hemma, mamma, son och jag. När vi åkte från BB ville vi gärna ta med barnmorskan, men hon ville åka hem till sig. Då föreslog jag att vi kan ta med oss dosan med den röda knappen som det står 'signal' på. Den har varit otroligt praktisk, bara att trycka på och personalen var på plats under minuten och hjälpte till med allahanda frågor. Men det gick inte det heller. Dock går det att ringa till dem dygnet runt och det var bra nog. Allt går jättebra och det är skönt, nästan så att man går och väntar att någonting ska bli problematiskt snart, för det lär det bli nån gång innan 20 års ålder.

Vi har varit och hälsa på mina föräldrar och svärföräldrar hos mina föräldrar. Mor och far bjöd på helt undebart god mat. Mor och far och svärföräldrar hadde med sig supermycket kläder som vi är tacksamma för. Det är roligt att se Marcus sprida glädje till hans far- och morföräldar. Hoppas att de inte har någonting emot att jag har lagt upp några bilder på dem. 

Det krävdes några dagar att komma fram till Marcus Alexander Julius Kronberg. Jag kan inte komma fram till något logiskt resonemang hur nanmn ges till ett barn. Jag fick privilegiet att själv ta hand om Marcus de första timmarna då Lian var på uppvakning (Någon som är läkare får gärna förklara varför jag inte fick följa med till uppvaknignen med barnet?). Jag vill inte vara missundsam, men om Lian hade fött Marcus på ett normalt sätt gissar jag på att Marcus hade legat på Lians bröst de första timmarna, vilket hade varit det bästa men så vart det inte utan jag hade den tiden med Marcus alldeles själv. Jag kan inte beskriva hur underbara dessa första timmar var. När jag låg där och tittade så kändes Marcus helt rätt. Jag har inte det minsta logiska resonemnag till detta, utan det var helt och hållet en känsla.  Jag är jätteglad att även Lian gillar namnet.

Välkommen till världen Marcus.

Pojken / grabben är det nuvarande namnet på vår son. Det går inte längre med arbetsnamnet fisken, han är inte en fisk utan en människa. Vi är ense om att innan han lämnar BB ska vi komma överens om ett namn. Vi båda tycker att Marcus och Alexander är namn som kan passa samt att jag även börjar fatta tycke för namnet Lucas. Mitt beslut lutar mot Marcus och Lian mot Alexander. Hon främst för att hon har funderat på det namnet en längre tid. Mitt dilemma med namnet Alexander är att jag kommer antagligen inte kalla honom för Alexander, mer sannolikt blir det Sander eller Alex. Frågan blir då om jag tycker att dessa är namn kan passa vår son?


Marcus / Alexander / Lucas

Då graviditeten hade gått över tiden börjar man förlika sig med att det inte blir något barn, det kommer att vara som så här för restan av alltid. Jag körde min fätsmö till Specialmödravårdskleniken så att hon skulle slippa ta bussen. Det kunde även vara bra att höra om läkaren hade något vettigt att berätta. Jag hade inte någonstans i min gråa massa fått för mig att det skulle sluta med att barnet skulle ut på ett kejserligt sätt.  Men så vart det då läkaren konstaterade att huvudet inte alls ligger neråt utan uppåt, sk sätesställning, baken först och huvudet sist. Jaha.. har du ätit frukost? Frågade läkaren och det hade hon förstås gjort, för inte hade vi planerat att det skulle opereras. Då operationen behöver narkos vill man inte ta det för tidigt inpå maten, så det vart bokat till kl 14:30. Vadå boka.. det här hade jag inte tänkt. Förlossning är ingenting som man bokar. Jag måste ge personalen på Västerås BB en stor eloge för deras bemötande och proffsighet. De har varit alldeles underbara. Även fast det inte är lika mycket smärta inblandat  i första skedet så har det ändå varit psykiskt jobbig att se sin fästmö akut opereras när man inte är förberedd på det.  Nu efteråt är jag oehört lättad att allt har gått bra. Det vart en kille som vägde 3810g och är fullt frisk. Min fästmö mår bra efter omständigheterna. Hon har dock det jobbigste kvar, att läka samtidigt som hon måste vara till hands för barnet. Jag kommer självfallet hjälpa så gott jag kan.

Några bilder för den som vill se... BB

Allt här i livet handlar om prioriteringar och val, jag har gjort valet att inte skriva i min blogg på ett tag, detta för att tiden inte räcker till.

Några av de intressen som har fått ge vika:
- Träna
- Läsa böcker
- Spela dataspel
- Skriva blogg
- Studera programmering
- Se filmer (inte helt)

Några av de intressen och händelser som jag inte har tummat på ännu.
- Familj och vänner
- Läsa dagstidning
- Läsa PC-gamer.

Stora delar av denna prioritering är följder av att jag ska bli pappa, och jag ångrar inte en millimeter, men jag börjar ana att det har konsekvenser för minna intressen. Ens valfrihet byts mer och mer mot rutiner och nödvändigheter, och då har vi inte en fått barnet ännu. Många av våra val har inte vart nödvändiga och kan rubriceras som lyxproblem. Men om man har möjligheten att skapa bra förutsättningar för sina barn, så tror jag att de flesta gör det och det tar tid.

Mitt mål är att klämma in valfria intressena träning, blogg och programmering under 2006, och detta kommer att vara på bekostnad av Lians tid. Vi får se vad hon säger...